fredag, januari 31, 2014

4 x fredag


Förskolan har varit stängd idag, så vi har hängt hemma. Vi har inte gjort så himla mycket vettigt, förutom möjligen kört snowracer till affären för att handla ostbågar och mackor. Resten av tiden? Drällt runt halvnakna, bråkat lite lagom mycket, fått pannkakor till frukost, tvättat en tvätt, övat på kullerbyttor, samt laddat inför det faktum att melodifestivalen drar igång imorgon. Jag hoppas att låtarna är bra. Nu när man ska leva med dem i ett år, menar jag.

Listan är slut! Länge leve listan!

Så där ja. Det var den sista! Nu är januari slut, och listan med blogginläggsrubriker ett minne blott. Som jag har älskat att få kolla in i era kök och höra vad ni blir förbannade på och få reda på vad som är era bästa snacks och ta del av vilka författare ni vill hångla med. Det var himla roligt att ni var så många som hakade på!                  

Som ny bloggutmaning tänker åtminstone jag plocka fram min stackars stora kamera som står och samlar damm i hyllan här hemma. Minst en gång i veckan (eller mer) ska jag sedan publicera ett inlägg med bilder på vardagsgrejer. Ni vet, så som man (okej, i alla fall jag) brukade göra förr i tiden, innan instagram uppfanns och tog över den rollen. Reclaim the vardagsbloggbild! Kan vi kalla utmaningen. Jag tänker testa i februari, och resten av årets månader också tror jag. Med start om fem minuter.

31. Den bästa fikan är ju som vi alla vet...

Jag är inte svår när det gäller fika, jag älskar allt. Till exempel sånt med grädde! Och sånt med choklad! Ibland kan jag vakna upp på morgonen och komma på att jag ska få fika om typ åtta timmar, och att det finns någon god kaka till det fikat, och då blir jag på skitgott humör. Så det här är ett mycket svårt val. Men jag säger ändå: Grattis Nybakade Kardemummabullen! Du vinner. Det är ju nåt helt jävulskt vad du är god.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

torsdag, januari 30, 2014

The fault in our stars som film




Och här sitter jag med en klump i halsen och försöker låta bli att lipa framför en trailer till en film. En trailer! Åh, herregud, skärp mig. Men jag tror det kan bli bra, det här, det tror jag verkligen. Hazel Grace och Augustus Waters, mina darlings, vi ses på film i sommar, okej?

Okej.

30. En grej jag är himla bra på

Jag brukade ha tre supertalanger. Den ena var: komma ihåg låttexter. Det andra var: komma ihåg boktitlar. Den tredje var: böja mina underben (alltså den delen som är nedanför knäet) till lägen som andra folk tyckte såg skitobehagliga ut, på grund av väldigt böjliga knäleder.

Jag är fortfarande mycket bra på samtliga, men fasen alltså, jag börjar kanske bli gammal? Det händer att jag kommer ihåg fel. Det händer att jag är stel i knäna. WTF?

Turligt nog är jag även en fena på att slå in fina paket inkl handskrivna kort, så jag kommer undan ändå.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

onsdag, januari 29, 2014

29. Hepp! Dagens middagstips

Ja, inte f-n blir det samma som LRF kör med i alla fall: "Det är viktigt för tjejer att äta kött så att de kan bli snygga" för det är ju ungefär det dummaste jag hört sedan... sist jag hörde något urbota dumt.

Alltså, låt oss bara bena ut det här nu, va. Det har alltså poppat upp en (1) skola i Nyköping som bestämt sig för att (på prov) införa en (1) köttfri dag i veckan i skolmatsalen, bland annat med tanke på klimat och miljö. På den köttfria dagen ska eleverna få vegetarisk mat. (Vegetarisk mat, kan man ju förresten tänka sig, är till exempel pannkakor. Som alldeles säkert serverats redan innan, bara det att skolan inte nämnt "köttfri" i samband med serveringen.) Nåväl. Det här gillar inte LRF. No no. Så idag när det vankades vegetarisk mat i den där skolan åkte LRF dit. Och delade ut hamburgare utanför skolan. För att... (och nu citerar jag LRF från en intervju i Dagens Media): "Vi vill bara att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga." Samt också lite för att det verkade föreligga fisrisk. "Korna har kommit i skottgluggen bara för att de släpper ut så mycket gaser. Korna de fiser men det kanske vi också gör om vi äter bönor istället för kött. De siffrorna har vi inte."

Alltså...

*gapar stumt*

Var det där de bästa argumenten ni kunde hitta? KÄMPA LRF!!!

Nä, men på riktigt. Jag har många frågor om det här. Mest undrar jag nog egentligen hur det kan vara så provocerande att skolan tänker servera vegetarisk mat en (1) gång i veckan. (Och lite varför man så sällan ser vegetariska intressegrupper stå och dela ut baljväxter utanför skolor som serverar kött i matsalen). Sedan undrar jag också kring det här med att det är viktigt att äta näringsmässigt: hamburgare? Hamburgare? Och framförallt undrar jag varför ingen sagt något tidigare. Här har jag gått omkring och varit vegetarian i flera år, utan att veta att man blir snygg av kött, och av kött enbart? Så himla tyyyypiskt min otur.

Aja.

Här kan man läsa en uppföljning i Aftonbladet om man vill. Den ger i och för sig inte heller några vidare svar.

Och så vill jag middagstipsa om den här maträtten! (Igen.)


Den är verkligen himla god.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Under produktion


Kolla! Här står illustratören Emma Göthner och roddar sin urgulliga son Peder med ena handen och presenterar färdiga bilder till vår bilderbok om dinosaurier, Ivar träffar en stegosaurus, med den andra handen. Så himla cool person! Och så himla fina bilder! Om det hade funnits ett yrke som var typ "sitta bakom ryggen på en illustratör hela dagarna och glo imponerat på penslar och säga 'oooo! aaaa! Vad du ritar fiiiint!' och ge hen ryggdunkar lite då och då" så hade jag velat ha det jobbet. Jag nästan svimmar av älsk vid åsynen av skisser och penslar och färgkluttar och såna där konstnärliga mappar, så jag hade varit ett ess i den rollen, känner jag.

Är väldigt glad över denna bok, denna Emma, detta allt.

Roligt är vad det är.

tisdag, januari 28, 2014

Spänningsmoment vi minns

Det har diskuterats stearinbilder på Twitter ikväll. Ni vet, såna man gjorde när man var liten. Jo, men man satt med en serietidning, doppade smält stearin över en bild man valt ut, lät stelna och tog försiktigt bort, och så hade det bildats en kopia av bilden i serietidningen på det stelnade stearinet, och hela livet kändes magiskt och härligt?

Jag tyckte det var så sju-hu-hu-ukt spännande med stearinbilder.

Andra saker jag tyckte var skitspännande (alltså på nivån att jag typ blev lite, lite kissnödig för att det var så exalterande) var:
- att marmorera papper
- att stöpa ljus
- att laminera grejer

Samt: att få stå en stund i materialrummet på mammas skola och bara titta på alla pennor, papper, anteckningsböcker, sudd och limstift som låg där inne i drivor.

Ja, du käre värld.

Jag får fortfarande hög puls när jag tänker på det.

Vad jag tydligen unnar mig en tisdag som den här

1. Ta bilen den knappa kilometern till förskolan, trots att det går emot ungefär alla principer jag har, för det går fan knappt (alltså verkligen, det är inte bara som jag säger, det går verkligen knappt) att gå uppför/nerför berget med vagnen i snön, och vagnen måste med, för den sover Svante i på dagarna.

2. Jobba i pyjamas och bara dra på täckbyxor ovanpå pyjamasbyxorna när jag lämnar/hämtar barn.

3. Använda uttrycket "unna mig".

28. Kolla! Här är en bok jag vill o-tipsa om.

Förvånansvärt svårt, det här! Jag är sträng mot böcker nu för tiden, och slänger undan dem efter några kapitel om de inte verkar vara något som kommer falla mig på läppen.

Men om jag går tillbaka, och tänker på böcker jag faktiskt har läst ut, som jag stört mig på? Då hamnar vi här, hos den oskyldiga Anastacia och hennes förbannade inre gudinna, och allt det sabla bitandet i läppar hela himla tiden."Femtio nyanser av honom" - nä. Den tycker jag att ni kan hoppa över.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

måndag, januari 27, 2014

27. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela i ett band…

... så hade jag kunnat tänka mig att vara Nina Persson och sjunga i The Cardigans, pga cool samt snygg person. Första gången jag träffade min kompis Linda sa hon att hon tyckte att jag påminde om Nina Persson*. Sedan blev vi bästisar, jag och Linda.

Fast egentligen vill jag ju spela bas. Bas är det coolaste instrumentet, det vet ju alla. Folk tror jämt att det är sångaren eller gitarristen i ett band som är de häftiga, men det är ju alltid basisten som har mest koll på läget, det syns ju lång väg.

*Hon hade dessvärre fel, men jag älskar henne ändå.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

söndag, januari 26, 2014

Är väl världens bästa tjej eller så

En grej bara: När Gustav har fått kidsen att somna om fem minuter typ ska han (okej, och jag själv) få följande middag serverad i skenet av levande ljus: rödbetsrisotto med rostade mandlar, krutonger och chèvrekräm, med smörstekta brytbönor på toppen. Och vin! Vin ska vi också få.

Är på förhand så nöjd med mig själv att jag nästan inte kan hantera det.

Och också: hungrig som ett litet as.

Hej på er.

26. Den bästa frukosten är ju som vi alla vet…

... en frukost som någon annan har gjort åt mig, helst ett hotell. Och det ska vara efter att jag har fått sovmorgon bland fluffiga kuddar i ett hav av vita lilj... nä.

Men om jag äter hotellfrukost och det finns allt att välja på, då väljer jag det här:

- Kaffe (med mjölk)
- Färskpressad apelsinjuice
- Ljust bröd av nåt slag med smör, brieost och röd paprika på
- Färsk ananas och kanske några vindruvor
- En croissant som jag doppar i nutella
- Och kanske (om jag sitter vid frukostbuffén i flera timmar, och efter ett tag kan förmå mig att trycka ner den), en våffla med grädde och sylt

Och en kultur/nöjesbilaga eller fem! Som jag får läsa i fred i hundra år.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

lördag, januari 25, 2014

Efter kalaset

Skulle kunna vara en titel på en film eller en bok eller vad som helst, "Efter kalaset", den känns typisk. Men nu var det ju inte det vi skulle prata om, utan det här: Jag har överlevt ett barnkalas! Jag tänker på det som en bedrift, men egentligen var det inte ens speciellt svårt. Rufus hade bjudit in sex kompisar, och de underhöll sig själva nästan hela tiden, ingen blev ens ledsen. Vi bara stack till dem lite mer socker då och då, så var det lugnt.

"Lugnt."

Och jag höll mig i skinnet och gav honom ingen blöja i fiskdamm ens! Det var också rätt lätt, för vi hade inte ens fiskdamm. I år hade vi bildskattjakt. Så här gjorde man det: Gömde godispåsar på åtta olika ställen i huset (till exempel i en kökslåda). Tog ett foto på ett hörn av gömstället (till exempel på handtaget till kökslådan). Skrev ut fotona. Delade ut en bild till varje barn och sa åt dem att leta upp det som var på bilden, för där fanns deras godispåse. Det var rätt lagom klurigt för en femåring och hans polare. Så ni kan se det som ett tipz.

Nu ska jag dumglo på tv tills jag somnar, vilket skulle kunna bli om ungefär fem minuter, hej!

25. Kolla! Här är en bild från mitt kök.

Jag visade ju alldeles nyss hur det ser ut i vårt kök, så ni får en limpmackefrukostbild från imorse istället. Strax efter jag tog bilden blev det skitdålig stämning, för Svante tyckte att det var en pigg idé att hälla en pöl äppeljuice på bordet och låta sina gurkskivor simma i den pölen, och hans föräldrar tyckte inte samma. Så kan det gå. Annars är limpmackefrukostar en favorit! Skogaholmslimpa med smör och ost, åh, be still my beating heart, vad gott det ändå är.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

fredag, januari 24, 2014

24. En grej jag borde ta tag i


Det här är två lastpallar med pellets, som just levererades hit. De ska bäras, säck för säck, ner för källartrappan där till vänster och in i pannrummet. Där ska de staplas på hög igen, och sedan ska de undan för undan tömmas i pelletsbehållaren som förser pelletspannan med bränsle, så att vi får det varmt i huset. Varje säck väger 16 kilo. Tillammans väger de ungefär ett ton. Så till exempel det! Borde jag ta tag i.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

torsdag, januari 23, 2014

23. Hepp! Dagens musiktips.

Hahaha! Jag? Tipsa om musik?

*ROFL*

Jag är den där tjejen som gör en låtlista med bra låtar (som skrämmande ofta är gjorda av Annika Norlin) och sedan lyssnar på den låtlistan igen och igen och igen i fyra år framåt, och sen kanske tar en paus och lyssnar lite på nåt annat i en dag eller två, för att bara sedan gå tillbaka till samma gamla låtlista igen. Om jag ens lyssnar på musik, då, för det gör jag nämligen inte så ofta nu för tiden. Det är ju (och ja, jag har blivit min mamma), så himla skönt när det är tyst.

Min senaste musikaliska superkärlek är Veronica Maggio. Jag vet, ni upptäckte henne för många år sedan, och tycker säkert att hon är töntig nu, men jag upptäckte henne nyss, det är på den nivån jag befinner mig. Jag älskar henne. Innan dess upptäckte jag Robyn.

Jag älskar coola kvinnor, speciellt när de sjunger på svenska, och låttexterna blir som berättelser. Jag älskar låttexter! Och jag älskar att Marit Bergman ska släppa en skiva på svenska någon gång ganska snart. Eller ja, "ganska snart", nu när jag googlar börjar jag tro att jag drömt att hon ska det, men på riktigt, jag har hört det, jag tror att hon ska det, och jag tror att det kommer bli bra.

Det får bli mitt tips.

Att hålla utkik efter efter en skiva som inte finns än.

Och under tiden kan ni ju också lyssna på den där låtlistan om ni vill. Jag gjorde den inför releasefesten av "Det är så logiskt alla fattar utom du", men tycker uppenbarligen att den håller fortfarande.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

onsdag, januari 22, 2014

22. Kolla! Här är en favoritbok från min bokhylla.

Hade det funnits en gräns för hur mycket det egentligen är lagligt att tipsa om en och samma bok, så hade jag för länge sedan passerat den gränsen när det gäller Anna d'Arc av Mårten Sandén, och suttit fängslad vid det här laget. Men nu finns det ju ingen sådan gränsdragning i lagen, vad jag vet, så here we go again. Herregud, vad jag tycker om den här boken! Eller kanske ännu mer egentligen, vad jag tycker om Oskar, som boken handlar om! Anna d'Arc gavs ut 2007, med primär målgrupp: ungdomar, men många vuxna jag känner som läst den tycker också himla mycket om den. (Och så tycker de om Oskar. Herregud, Oskar! Sa jag att jag avgudar honom? Har väl aldrig ömmat så mycket för en påhittad människa som jag ömmar för denna Oskar, kan fortfarande inte prata om scenen där han provar kostymer utan att det stockar sig i halsen.)

Berättelsen utspelar sig på en liten, sömnig bruksort någonstans i Sverige, där de som en gång var anställda på det numera näst intill nedlagda bruket på sin höjd går stavgång i elljussåpåren. Där går bokens alla huvudpersoner i en och samma nia på högstadiet: den tjocka, mobbade Oskar, klassens drottning Elisabeth, den nyinflyttade Fredrik och den yviga Anna, som definitivt har någon slags bokstavskombination, "välj den som är mest inne just nu", och inte kan sitta still en enda sekund. Det handlar mycket om klyftorna mellan rika och fattiga, mycket om att bo på en liten ort i skogen, mycket om föräldrar/barn, mycket om kärlek och mycket om vänskap. Eller bristen på den.

Egentligen skulle trådarna och personerna i den här boken hålla för en hel serie böcker (kan du please fixa det, lite snabbt, Mårten?) men så länge den serien inte finns kan jag läsa om kostymscenen i den här några gånger till och tänka det jag alltid tänker: Mårten Sandén är nog kanske min absoluta favoritförfattare från detta land? Han skriver för olika åldrar (yngre barn och äldre barn och ja, mig som vuxen då, uppenbarligen), och i olika genrer, och allt jag läst av honom har jag gillat. Till och med de gånger då jag tänkt från början: "Amen näe? Actionfantasy och vättar?!?" så har det slutat med att jag har tyckt om boken.

Mina tre favoriter av de jag läst (och jag har läst långt ifrån allt, karln är ju produktiv så man blir rädd) är Anna d'Arc, En plats de kallar lyckan, och Ett hus utan speglar.

Varsågoda för tre fantastiska boktips.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

tisdag, januari 21, 2014

Nytt avsnitt av podcasten

För några veckor sedan var det en lång artikel i SvD om att sociala medier och internet inte finns i litteraturen, att författare är nostalgiska och hellre låter sina romankaraktärer skriva vanliga pappersbrev än att skicka sms.

Well, "författare" och "författare", tittar man minsta lilla millimeter utanför fåran av folk som skriver romaner för vuxna så hittar man en hel hop författare som skriver för ungdomar. Och i de böckerna finns det MASSOR av internet!

Nya avsnittet av podden handlar om det, om sociala medier i dagens ungdomsböcker. Hur mycket pallar man? Och hur bra blir det? Vi har läst "Lex bok" av Sara Kadefors, och pratat med 14-åriga Albin Sunden. Och eventuellt brutit ihop en smula på slutet.

In och lyssna!

21. En grej som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! i vardagen.

Fortfarande det här, varje gång det händer.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Det är en stor dag idag

Vad är grejen med att man blir så sabla sentimental av födelsedagar? Jag tittar på den lilla, stora, kloka, fundersamma, roliga, smarta människan som fyller fem år idag och vill lipa. Sånt himla stort fett LYLLOS MIG!!!, som får vara hans förälder. (Och som får dricka festis till frukost.)

måndag, januari 20, 2014

20. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela huvudrollen i en film...

Så skulle det kännas rätt jobbigt faktiskt. Jag har inga som helst skådespelarambitioner, och tycker hemskt illa om att se mig själv på rörlig bild. Men nu var det ju den där himla viftande pistolen igen, ja. Den är ju svår att bortse ifrån.


Pax att vara Lelaina i Reality Bites! Mm... Winona Ryder i Reality Bites. Har väl drömt om att vara henne halva livet nu ungefär. Oklart egentligen varför, hon är ju rätt pinsam och jobbig, men åh, ändå, Winona i Reality Bites, JAG AVGUDAR DIG! Plus också: praktiskt. För jag kan typ redan alla repliker i filmen utantill.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

söndag, januari 19, 2014

19. Kolla! Det här är ett fynd jag gjorde en gång.


Jomen, jag var ju ganska nöjd när Gustav hittade den här lampan i soprummet till vår förra lägenhet för ett år sedan. "Ganska".

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

lördag, januari 18, 2014

Köpenhamn, baby!

Jag hade den goda smaken att ge mannen jag lever med en resa för två i julklapp. Till Köpenhamn över en helg i mars, med barnen i tryggt förvar hos min mamma och pappa. Om vi utgår från att han tänker välja mig som resesällskap (och det tänker han ju, med tanke på hur dålig stämning det skulle bli här hemma annars) - har ni tips på vad man kan hitta på i Köpenhamn?

Jag var där en gång som nittonåring, och jag gillar att se på Borgen på TV, men det är ungefär så långt min Köpenhamnskännedom sträcker sig, så det finns utrymme för massivt tipsande här.

Vet du några butiker du tror att vi skulle gilla? Ställen vi vill äta mat på? Kvarter vi vill se? Öl vi vill dricka?

Vi gillar mest att fika/äta/dricka olika grejer (utan djur i), titta på/vända på/köpa olika grejer, samt gå omkring och glo på folk och hus. Om jag känner oss rätt kommer vi nog inte att gå på något museum. Ens om det heter Louisiana och är fantastiskt.

Nå?

18. Hepp! Dagens filmtips.



Jag ser väldigt sällan på film nu för tiden. Jag skulle kunna räkna på ena handen hur många filmer jag såg förra året, tror jag, för jag ser avsnitt efter avsnitt av olika tv-serier istället. Men Royal Tenenbaums är en film jag verkligen, verkligen tycker om. Varje gång jag ser den. Jag såg den till och med två gånger på bio vill jag minnas, då när den hade premiär 2001.

Älskar Gwyneth! Älskar Luke Wilson! Älskar detta stycke film.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

fredag, januari 17, 2014

17. Den bästa osten är ju som vi alla vet…

Ja, inte är det Västerbottenost i alla fall, som resten av världen verkar tycka. Jag tycker Västerbottenosten är extremt överskattad som livsmedel.

Över lag har jag haft ett väldigt kyligt förhållande till ost i stora delar av mitt liv. Länge gillade jag bara en: Mild Herrgård, för den smakade bara milt och inget annat. Och färskost! Som ju inte heller smakar något. Resten - uäääk. Det värsta jag kunde tänka mig var getost, det räckte med en smula getost i maten så kunde jag inte äta den. Strödde någon parmesan över min pasta så åt jag den inte. Och jag bodde ett helt år i Paris som tjugoåring utan att äta ost en enda gång.

Det tog ungefär 28 år innan jag tinade upp och började fatta grejen. Inkörsporten var parmesan (i bitar, från Bologna, det är mycket riktigt, Cecilia) och sen vet jag inte vad som hände. Jag är inte så knusslig nu längre. De flesta ostar är goda.

(Utom Grevé. Som är direkt äcklig fortfarande.)

Men den allra, allra godaste?

Jag tror kanske att det är Saint Agur på ett kex, med portvin till.

En mögelost? Mitt 20-åriga jag står med hakan nere i golvet och stammar av förvåning inför detta val. Å andra sidan hade mitt 20-åriga jag även glitterspray i urringningen ibland, så vi får helt enkelt strunta i henne, tror jag.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

torsdag, januari 16, 2014

16. Kolla! Här är en bild från mitt sovrum.



Vi sover på övervåningen, i ett rum som vi målat grått, där solen ibland lyser in så här mitt på dagen. Det är rätt ofärdigt egentligen. Madrassen står fortfarande på golvet, för sängbenen ska målas, det saknas en garderob, vi har en skrivbordslampa som sänglampa, och kanske att jag tänker måla något rosa/orange på väggen där bakom sängen också någon vacker dag. Vi får se.

Sover gott gör man här i alla fall.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Hur mitt barn motiverar sin mor till stordåd

- Alltså, Rufus, nu får du hoppa av ståbrädan och gå själv. Det är alldeles för mycket snö här. Jag orkar inte upp för den här backen.
- Jo, mamma. Kom igen nu. Du orkar!
- Nej, jag orkar inte! Ser du inte hur svettig jag är?
- Men jag kan säga "heja, heja"?
- Jamen, i så fall vill jag fasen också ha godis som belöning när jag kommer upp för backen.
- Tyvärr! Det är inte lördag.
- MEN VAD FÅR JAG DÅ?
- Du kan få en gammal macka som Svante har slickat på.

onsdag, januari 15, 2014

Min vardag utanför stan (på pendeltåget)

Ni är några stycken (jamen, på riktigt! Säkert minst två!) som har undrat över hur min vardag ser ut sen vi flyttade från stan. Hur det funkar med avståndet, om jag pendlar, och i så fall hur det är, hur vi gör med förskolehämtningar och lämningar i vardagen, und so weiter. Och jag är inte den som är den! Klart vi kan prata pendeltåg.

Men det kan komma att bli ett långt inlägg. Jag bara säger.

Förutsättningarna i detta hem ser just nu ut så här: Jag är egenföretagare (författare), och sedan årsskiftet jobbar jag 75%. Innan gjorde Gustav det, och jag jobbade heltid, men nu har vi bytt ett tag. Gustav är också egenföretagare (kommunikationsperson), och jobbar 100%. I Stockholm.

Jag jobbar till stora delar hemifrån (än så länge). Det betyder att jag sitter vid min dator i min lilla kontorsskrubb på övervåningen i huset och jobbar medan man och barn är annorstädes. Och med tanke på hur mycket jag älskar att vara hemma i detta hus så tycker jag det är oerhört lyxigt att få vara här nästan jämt. Åtminstone än så länge. Vi får väl se hur det blir med det i framtiden - jag är inte alls främmande för att hyra in mig på något kontor eller så om jag får panik av att gå hemma så mycket.

Någon gång i veckan (kanske en eller två dagar) händer det att jag åker in till Stockholm i olika ärenden, till exempel för att gå på något möte eller träffa någon eller spela in någon podcast eller så. Och ibland gör jag resor till olika städer och olika skolor för att prata böcker och läsning. Då åker jag tåg dit, precis som jag gjorde när jag bodde i Stockholm.

Man kan ta sig in till Stockholm härifrån på lite olika sätt. Till exempel med bil (det tar 45 minuter om det inte är bilkö). Eller med regionaltåg (det tar 35 minuter om inte tåget spårar ur). Eller med pendeltåg (som tar en dryg timme, om det inte är någon liten snöflinga på spåret eller så). Jag tar nästan alltid pendeln, för det är snällast mot plånbok och miljö (och man slipper parkera bilhelvetet).

Och barnen! De går på förskolan mellan 9-16 på dagarna. De flesta av de dagar som jag jobbar hemifrån är det jag som både lämnar och hämtar. Om både Gustav och jag ska in till Stockholm brukar vi deala, så att en lämnar och en hämtar. Förutom de dagar då jag är i typ... Trollhättan, får då får Gustav fixa rubbet.

Det lite läskiga är tanken på vad vi ska göra om vi båda är i Stockholm och de ringer från förskolan och säger att barnen blivit sjuka någon dag. Eller ja, vad vi ska göra är väl inte jättesvårt att räkna ut, vi ska ju ta oss hem. Men det tar ju två timmar om man är någon annanstans än på pendeltågsperrongen när samtalet kommer? Det gillar jag inte.

Men förutom det så tycker jag hittills att det funkar över förväntan, faktiskt. Det kräver definitivt mer planering, för pendeltågen går ju inte stup i minuten som tunnelbanan gjorde, och resorna tar längre tid. Men annars? Jorå. Jag ägnar timmarna på pendeltåget åt att svara på mejl i telefonen, och jobbläsa böcker. Det är rätt trivsamt. Och jag blir inte åksjuk! Det blev jag på tunnelbanan.

Den största skillnaden ligger nog egentligen inte i pusslandet med hämtningar/lämningar/åka till jobbet/åka från jobbet, för det pusslade vi ju konstant med även när vi bodde i stan. Den största skillnaden ligger nog i pusslandet med sakerna som händer utanför det där vardagliga, på kvällstid. Typ gå på partaj, eller så. (Den sista pendeln går 23.19 från stan, och därefter är det lögn i helvete att ta sig hit.) Eller ha folk som bor i Stockholm över på middag en vardagkväll (kommer gissningsvis inte hända).

Men, ja. För oss funkar det att bo så här. Tror jag? Vi har ju bara testat i tre månader, det är ju ingenting, så ni kan väl egentligen inte lita på ett enda ord jag säger. Fråga om två år igen! Så får vi se hur mycket jag älskar att åka pendeltåg då. Än så länge är jag mest hög på att bo i hus och tycker det känns skönt att befinna mig på en mindre ort, trots att den mindre orten har möss i köket. Jag tycker ändå det där sista säger en hel del.

15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.

Att sitta på huk i hallen med hundra lager jättevarma kläder på mig och svettas och försöka tråckla på nån himla overall på nåt himla barn som ligger ner på hallgolvet och är lealös, och sedan till exempel bara hitta en av vantarna som det lealösa barnet också ska ha på sig, och medan man letar efter den andra vanten så vaknar det lealösa barnet till en smula och kränger av sig den himla overallen igen och smiter iväg in i huset och man får börja om.

Det.

Gör mig vansinnig i vardagen.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

tisdag, januari 14, 2014

Ni vet den där frågan om favoritsnacks?

För något år sedan skulle mannen jag lever med ha svarat: Japanmix.

Så himla jetekonstigt svar.

Och nu? Nu tror jag han skulle svara Mariekex.

Alltså?

Nog för att det är gott med Mariekex och så, men att äta typ 20-30 stycken varje kväll?

Det är ju ett beteende som inte ens på trickfilm kan klassas som rimligt.

14. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att byta liv med någon i en tv-serie…

Alltså, det hade ju ändå varit roligt att få bo som de gör i Vänner, med sina bästa polare i samma trappuppgång och skrattsalvor som ekar mellan väggarna prick hela tiden. Så kanske Monica? Hon har ju också väldigt glansigt hår. Det måste man ha med i beräkningen.

Fast det verkar också kul att vara skicklig som farao inom något kreddigt område, och bara kicka ass med alla runt omkring. Så kanske Carrie i Homeland? (Minus sjukdomen, som verkar väldigt okul). Eller Christina i Greys Anatomy? Eller Michael Scofield i Prison break! Han är ju himla klurig. (I och för sig också himla jagad. Det är ju synd.)

Eller oooo, leva i en musikal, typ! Verkar inte det kul? Kanske någon ur Glee?

Eller förresten, nä. Jag tar Birgitte Nyborg i Borgen. Kanske inte nödvändigtvis för att jag vill bli statsminister (i Danmark), men hon är ju så himla cool och snygg och smart och sympatisk, jag älskar kvinnan, sån ska jag också bli en vacker dag.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Tjuvtitt: Ivar träffar en stegosaurus

Okej, *trumvivel*...  säg hej till Ivar! Han är huvudperson i den nya bilderboksserien som jag och illustratören Emma Göthner håller på att göra. Ivar är nästan världsmästare på dinosaurier, och har en låda på sitt rum som heter Dinolandet. Där bor alla hans leksaksdinosar. En kväll, när pappa redan ligger och snarkar bredvid Ivar i sängen, hör Ivar ljud från Dinolandet. När han kryper dit för att titta blir han helt yr i skallen av förvåning. Dinosaurierna lever! På riktigt. Och i nästa sekund har Ivar blivit liten som en myra och får följa med in i Dinolandet han också...

Vi tänker: Lite fakta (om de olika dinosauriearterna), men mest spännande saga och lekfullt äventyr. I en och samma bok. Bilderna är inte klara, som ni ser, det här är skisser, men idag när Emma visade mig några av sina färdiga original var jag tvungen att pipa helt förtjust pga är så himla kär i Ivar (det lilla gullot), och så himla kär i Emmas dinosaurier (som typ har mer personlighet än jag har själv). PEPPEN! Som vi säger här på internet.

Den första boken heter "Ivar träffar en stegosaurus", och den släpps i sommar. Sedan kommer "Ivar träffar en tyrannosaurus", och just nu håller jag på att skriva manus nummer tre, som ska heta "Ivar träffar en diplodocus".

Den uppmärksamma bloggläsaren tänker nu: Ameh! Hon har ju snott den här idén från sin egen son, och hans Dinoland. Det har den uppmärksamma läsaren rätt i. Men det är ju för att jag inte tycker det är så jättekul i längden att bara läsa faktatexter om dinosaurier tio gånger om dagen (hur bra de där faktaböckerna än är)? Det är ju för att jag längtar efter sagor och äventyr också? Fick ju gå in och styra upp, som ni förstår.

Hoppas ni gillar så småningom!

måndag, januari 13, 2014

De sista trötta hacken

Jag påminner så himla mycket om vår bil med skruttigt batteri när jag somnat hos barnen vid läggning på kvällarna. När jag vaknar till efter en halvtimme och upptäcker att båda barnen sover sedan länge, och jag har dreglat lite på deras huvudkudde? Det är liksom omöjligt att förutse om det ska gå att sparka igång mig igen då, eller om jag tänker ge upp och självdö efter några trötta hack.

Just nu: pretty inne på att självdö, faktiskt.

Imorgon bitti ska jag in till stan (är så himla förtjust i detta återupplivade uttryck i mitt liv! In till stan. Det känns som om jag är femton igen och bor på bussavstånd från allt som händer. Vilket jag ju ungefär gör också, förutom att bussen är utbytt mot pendeltåg, och avståndet inte gör mig det minsta frustrerad, det känns bara rätt skönt) och presentera en ny bilderbok som jag skrivit på Rabén & Sjögrens säljkonferens. Eller ja, alltså. Jag har inte skrivit boken på säljkonferensen. Men ni fattar. Det ska bli roligt! När jag kommer hem ska jag visa er bilder på boken och huvudpersonen och allt. Det ska bli ännu roligare.

Hej på er.

Gästbloggar på Bokcirklar

Yo! De kommande två veckorna är jag gästbloggare på Bokcirklar.se. Om ni klickar er in dit kan ni till exempel ta del av en helt ovidkommande utläggning om hur svårt det är att vinka naturligt i vuxen ålder.

I övrigt kommer det handla om böcker och skrivande.

13. Kolla! Här är en bok som jag tycker är ful.

Min kille har åtminstone en hyllmeter i vår bokhylla som är fylld med (mestadels amerikanska) böcker om hur man gör olika drycker, till exempel öl. Jag tycker att samtliga (möjligen med något litet undantag) är hemskt fula allihop, och att den här är allra värst. Uhhh. Av denna lilla studie kan man sannolikt inte dra en enda slutsats, förutom att ligan av de som gör böcker om ölbryggning/dryckestillverkning och jag inte har det minsta samma smak. Det är okej ändå. Livet går vidare.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

söndag, januari 12, 2014

Gult är inte fult (men ganska jobbigt att måla)

Idag har jag påbörjat något som jag misstänker kan komma att bli ett Sisyfosprojekt, nämligen: måla lite grejer illgula. Det täcker ju asdåligt? Kommer behöva måla tre ziljarder lager färg innan det är klart. La upp den här bilden på Instagram också och fick expertkommentar från gult är inte fult-Fiaelia att det tydligen är något med basen i illgult som gör att den täcker kasst, och man får måla extra många gånger. Little did I know när jag bestämde nyans i färgbutiken! Meeeen SKAM DEN SOM GER SIG, etc, har jag sagt att jag vill ha gula bordsben så betyder det att jag vill ha gula bordsben, någon vacker dag blir jag väl klar, antar jag.

Och färgstänk på händer och naglar är ju som vi alla vet väldigt hett.

12. Hepp! Dagens tv-tips.

Ja, har ni inte redan sett de fem avsnitten som hittills finns av TV-serien The Fall, så är det dags nu. Vansinnigt bra! Och otäck och välspelad. Plus Nordirland! Plus Gillian Anderson! Plus silkiga blusar, hon har helt sjukt snygga kläder (förutom möjligen på denna bilden), man blir besatt av att börja bära blus prick hela tiden.

Det är väldigt frustrerande att första säsongen bara är fem avsnitt lång, och att den inte känns avslutad alls, men utöver det: Inga som helst invändningar. Passar till exempel dig som gillade Bron och The Killing. Och den finns på Netflix!


(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

lördag, januari 11, 2014

11. Den bästa grönsaken är ju som vi alla vet…

När jag skrev den här listan tänkte jag "HA! Nummer elva blir lätt, för det är ju avokado." Sen skrev Kaospatrullen idag att "avokado kan man ju inte ta, för det är ju en frukt", amen ååååå! Då står det alltså mellan sparris och tomat, och jag tror faktiskt tomaten kammar hem högvinsten här, för har ni smakat tomater som de smakar när min pappa kommer bärande på ett helt lass solmogna från sitt växthus? Nä, för om ni hade det skulle tomaten ha stått överst på era listor också.

Plus att den ju är helt oumbärlig i mat och i ketchup och sånt.

GRATTIS TOMATEN! Det här var du värd.

Uppdatering: WTF?!? Tomaten är också en frukt? Men sluuuuta nu då!

Aja. Sparris är också väldigt gott.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Firar lördag

Pling! Klockan är 19.40 och jag har redan bäddat ner mig i sängen med dator (full av tv-serier), bok (full av mord) och cheeze cruncherz (fulla med gött) emedan Gustav är på fest och barnen sover och detta är vad jag helst av allt vill göra denna lördagkväll.

Är extremt nöjd.

Vilken partypingla man är ändå.

fredag, januari 10, 2014

Smarta ställen vi minns

PLÅNBOKEN ÄR FUNNEN! PRISAD VARE PLÅNBOKEN!

Vill ni veta var det så kallade "smarta stället" var?

I ett lerigt dike i Småland, ganska nära mitt föräldrarhem.

Alltså, hjärnan? Jag vet verkligen inte.

Jag gissar att jag har lagt plånboken på biltaket när jag spänt fast något barn i någon bilbarnstol efter att ha köpt lördagsgodis, glömt den där och åkt iväg. Och så har den flugit av och bosatt sig i ett dike i två veckor, tills två snälla smålänningar hittade ett bortblåst kort från den idag och ringde hem till mina föräldrar och frågade varför jag lagt mitt kontokort på deras ägor. Och så travade mamma och pappa dit, finkammade åkern, och samlade ihop mina tusen utspridda pinaler (inkl fyra ospärrade kontokort), och nu ligger allt på tork hemma på deras arbetsbänk.

Herregud, ändå. Vad sjukt.

Det tyder ju verkligen på ett visst mått av jullov och pyjamasleverne att jag inte ens känt behov av min plånbok på två hela veckor, och börjat de här efterforskningarna liiite tidigare. Jag vet inte om jag ska tycka att det är skönt eller tycka att det är förtappat.

Men plånboken är i alla fall hittad.

Det är härligt.

Jag vill tacka de snälla smålänningarna, mina föräldrar och det milda vintervädret med ett zigga-zagga-zigga-zagga-hej-hej-hej!

10. Kolla! Här är en bok som jag tycker är snygg.


Den här fick jag i julklapp för drygt ett år sedan, och jag älskar den. Väldigt färgglad, generös och inspirerande. Ja, och så snygg då, naturligtvis. Älskar till exempel när tapeten (insidan av bokpärmarna, de som är fyllda av blyertsskissar här) är tjusiga (och inte bara vita som de brukar vara). För alla som gillar färg, form och mönster är det här ett skitbra boktips.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Öppet brev till mitt huvud

Kära hjärna!

När du för två veckor sedan av outgrundlig anledning kom på den lysande planen att plocka ut körkort och ett kontokort från min plånbok och lägga dem i jackfickan, och sedan befallde kroppen att lägga plånboken på ett "bra ställe": exakt hur tänkte du då?

Har kollat på varenda bra ställe i hela världen nu utan att hitta plånboksfan.

Börja spärra resterande kort?
Leta lite till?

Kommer väl naturligtvis hitta den en halv hundradel efter att jag verkställt alternativ ett.

ÄR SÅ SUR NU!

Tycker du lämnar en del i övrigt att önska när det kommer till att hålla koll på grejer.

I övrigt är du okej.

Hej på dig.

torsdag, januari 09, 2014

9. En grej jag skulle vilja vänja mig av med.

Jag skulle gärna vänja mig av med att fastna en timme (eller tre) vid internet varje kväll för att kolla bloggar, facebook, twitter, mejl, blocket, gud vet allt. Och så skulle jag vilja göra något vettigare av den tiden istället. Till exempel läsa en bok.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

Det är så jag känner det



Förutom möjligen den där sista. Den kan jag eventuellt ha önskedrömt dit.

onsdag, januari 08, 2014

8. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att hångla med en författare…

Men gud ändå, varför hittade jag på så knepiga frågor? Den här är ju jättemärklig.

Jag känner (åtminstone på "hej hej, hur är det, vilken god plockmat ändå, va?"-basis) vid det här laget en hel del snygga, smarta, begåvade, asroliga författare (alltså, maken till trevlig yrkeskår man hamnat i ändå!) som skulle kunna figurera som svar på den här frågan, men det skulle ju bli SKITKONSTIG stämning nu om jag drog till med någon jag kommer att träffa i nästa vecka. 

Så det går dessvärre bort.

Utomlands, utomlands, vad finns det för författare utomlands?

Jag skulle kunna tänka mig att tacksamhetshångla lite med någon som skrivit en bok som kunde ge mig min försvunna läslust tillbaka. Jag tänker att det kanske kommer att bli Gillian Flynn. (Började just läsa "Dark Places" och känner hoppet spira.) Men om jag ska vara trist och hålla mig till min gamla vanliga sexuella läggning och hångla med en man? Då säger jag... 

Paul Auster? John Green? Jonathan Safran Foer? Jonathan Tropper? Erlend Loe?

Äh, jag vet inte. Jag kan ta vilken som. Jag är inte så himla knusslig.

Min kille verkar hur som helst vilja hångla lite med Jonas Hassen Khemiri. Han har lyssnat på honom en gång när han hade någon slags föreläsning och "applåderade JÄTTEHÖGT efteråt" eftersom karln "talade tydligt som en Aftonbladet-artikel, med ett språk som det av Marcel Proust".

HA! 

PS1. Om man bildgooglar "snygga författare" så kommer det  upp skitmånga bilder på Jens Lapidus. PS2. Och några på Lotta Lundgren.
PS3. Men inga på mig.

*upprörd smiley*

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

tisdag, januari 07, 2014

7. Kolla! Här är en bild på stället där jag oftast sitter när jag bloggar.

Jag vill ha en stor skärm och ett vanligt tangentbord när jag skriver något, så bye bye blogga från telefonen, det gör jag aldrig. Oftast sitter jag här, i soffan, i hörnet på den där schäslongen som jag tycker är oerhört bekväm men ganska ful. På kvällarna när barnen somnat, med datorn i knät. Eller bloggar jag från mitt lilla kontor på dagarna, som är en inredd kattvind på övervåningen. (Men säg det inte till någon, för det är inte meningen att jag ska blogga på arbetstid.)

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

måndag, januari 06, 2014

Sju stycken, and counting.

Ja, du käre värld. Jag jobbar så hårt just nu på att inte visa min panik över att vi har möss i huset öppet, så att barnen ska ärva samma hang-up. Således sa jag bara nyss helt coolt, "nee-ej, nu springer det faktiskt en mus på vardagsrumsgolvet också, har ni sett?" och sen gick jag smidigt och lugnt upp på övervåningen och satte mig i sängen och hyperventilerade tills Rufus och Gustav lyckats få ut musen ur huset, och då gick jag ner och fortsatte laga mat som om inget hänt.

Vi är uppe i sju mördade möss under diskbänken nu, och en utsläppt.

Fy fan, fy fan, fy fan, fy fan.

Nå.

IMORGON BÖRJAR VARDAGEN!

Jag tycker det ska bli skönt. Vi har visserligen varit förhållandevis bra på att vara lediga det här lovet, och bara bråkat lite lagom mycket, men ändå. Det ska bli skönt. Och roligt att jobba ju? Tycker jag. Kanske inte exakt lika roligt som vår kompis Per tycker, som var här i fredags och sträckte armarna i luften och skrek "PÅ TISDAG FÅR JAG GÅ TILL JOBBET!" och sedan körde en liten untz-untz-untz-dans i köket, helt utan att vara ett enda uns ironisk, men snudd på.

Ska bara ta en sväng förbi Granngården först och köpa allt de har mot möss, och bygga ett litet fort runt kontoret av råttfällor/gift/enris/katter/svinto/aluminiumfolie/silikon/muspipare och allt vad det nu är ni tipsat om, så jag kan känna mig säker där inne.

Fy fan, fy fan, fy fan, fy fan.

Hej på er!

6. Hepp! Dagens boktips.


Strax innan nyår sa jag i SvD att den här boken är min största läsupplevelse under hela förra året, och det är sannerligen sant. Fortsätter väl att tjata lite till om den? Den finns på svenska nu, och heter "Låt vargarna komma", och om man ska sammanfatta den extremt kort så säger man: USA på 80-talet, rädslan för aids, komplicerade syskonrelationer, familjehemligheter och konst. Och så säger man: SVINBRA.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

söndag, januari 05, 2014

Min puls just nu: helt orimligt hög

Jaha.

Nu har jag gillrat en musfälla under diskbänken tre gånger de senaste tre timmarna.

Och fångat lika många möss.

I MITT KÖK!!!!!

De mössen har jag tappert lirkat loss från fällan och slängt ut ur huset (okej, inte den första, den fick Gustav hantera, emedan det dramat utspelade sig på den gamla goda tiden då Gustav fortfarande var hemma och inte borta, som han är nu) och sedan har jag upprepat proceduren.

ALLTSÅ!!!!!

JAG TYCKER ATT JAG ÄR SÅ HIMLA MODIG JUST NU!!!!!

Mitt trackrecord när det gäller hantering av möss hittills i livet: skrattretande uselt, trots uppväxt i hus på landet. Det brukar vara ungefär så här: Det kommer en mus ---> Jag skriker och springer in i ett rum och låser dörren om mig och vrålar åt någon annan att "TA BORT DEN! TA BORT DEN!" och stannar där inne med pulsen sprutande ut ut öronen tills jag lugnat ner mig (och musen inte syns längre). Och så gråter jag också! Och vill helst aldrig mer vara i det rummet där musen syntes sen.

Det är varken värdigt eller rimligt på något sätt.

Och alltså, min hjärna fattar ju att små (ganska söta, faktiskt) möss inte är det minsta lilla farliga. Men det är ju min hjärna det. Resten av kroppen ligger i fosterställning i soffan just nu och försöker låta bli att gråta while blogging, för resten av kroppen är asrädd för små (ganska söta, faktiskt) möss och kommer att tänka på detta trauma nu varje gång jag är i köket, och öppnar luckorna till vasken.

Förbenat också.

Vi hade det ju så fint, huset? VAR DU TVUNGEN?!?

Mayday! Mayday!

Kära bloggen!

Vi har möss under diskbänken i köket.

JELP!

Jag antar att man inte kan ta principbeslutet att aldrig mer öppna luckan under vasken (och till exempel slänga sopor), va?

5. Det bästa snackset är ju som vi alla vet…

Alltså, jag måste nog ändå säga Cheez Cruncherz. Trots den urfåniga stavningen. Jag brukade tycka att lättsaltade potatischips (såna utan räfflor) slog allt, men på senare tid... alltså, de här är ju godare?

Enda problemet med dem är att de lagt knark i dem, så när man väl ätit en sån där knögglig pinne, så måste man fortsätta trycka in näve efter näve med knöggiga pinnar i munnen tills påsen är slut, utan att ens dela med sig det minsta till sina barn, och då kan det lätt bli lite dålig stämning i soffhörnan, det kan det ju.

Men annars? Jag kan inte se några minus med detta livsmedel över huvud taget. Förutom möjligen de kladdiga händerna då, men ärligt talat, de går ju att tvätta.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

lördag, januari 04, 2014

Ooooo kul, det gör vi inte om

Ni vet när man är hela familjen på Ikea (en lördagkväll, ja) och alla är lite halvtrötta och halvhungriga och halvgriniga och man upptäcker att man tappat sin bilnyckel "någonstans mellan parkeringen vid Ikea och ingången på Ica som ligger 400 meter bort", ni vet då?

Herregud ändå, vad trött man känner sig i det läget.

Och vad sammanbiten man låter när man säger "Okej. Jag tar med barnen in och underhåller dem på barnavdelningen. Du. Letar. Upp. Nyckeln."

Men aja.

Nyckeln hittades. Ingen bröt ihop. Alla fick mat. Och vi köpte ziplockpåsar.

Det slutade lyckligt.

4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum.


Äh, här är två. En från ena hållet, och en från andra hållet. Featuring familjens lilla polare Henning, som varit på besök med sina föräldrar det senaste dygnet. Utanför bild: en miljard små, små granbarr som trillade ner i golvspringorna när disneygranen barrade ihjäl sig i helgen.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

fredag, januari 03, 2014

3. En grej jag skulle vilja lära mig

Jomen: Skriva manus för tv och film. Det tänker jag ofta på att jag skulle vilja kunna.

Och utan att veta speciellt mycket om det så tycker jag egentligen att det verkar vara den ultimata grejen för mig. Jag gillar att skriva. Jag ser alla berättelser jag skriver ner i bilder i huvudet. Och jag gillar tv. Så! Klart.

(Nä, alltså, förlåt alla manusförfattare, jag skämtar aprillo bara, jag fattar att det krävs mer än så, jag är inte helt dum i mitt lilla huvud, jag svär.)

Om jag någonsin skulle plugga något igen så skulle det vara någon slags manusutbildning. Men med tanke på att jag aldrig ens kollat upp vad det finns för sådana utbildningar så lär det väl inte hända i brådrasket, direkt.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

torsdag, januari 02, 2014

Who's your mama and what does she do?

Kan vi samtliga stanna upp en stund nu, så att jag får skryta lite?

Idag har jag storhandlat.

Och jag hade med mig mina två barn.

Som båda fick något slags fnatt och sprang lösa och lekte rally med sina små kundvagnar och plockade ner kakor och annat härligt som de bestämde att vi behövde i farten.

Jag ville bara föra det till protokollet så att den som delar ut guldstjärnor sen har en chans att få med detta oerhörda i beräkningarna.

OBS! också att ingen i affären fick sina hälsenor avklippta, eller ens blev omkullsprungna, eller ens (hoppas/tror jag) blev speciellt irriterade, och att jag inte glömde något av det jag skulle handla.

Jag bara säger.

2. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken…

Oh lord.

Eftersom jag på sistone dessvärre har utvecklat någon slags märklig allergi mot tryckt text som prydnad (på väggar, affischer, möbler, what have you, jag klarar knappt inte ens av den här fina, fina bokstavsbannern längre, det är skitkonstigt, men allting skriker bara CARPE DIEM i shabby chic-stil på köksväggen i mina ögon, jag pallar inte. Jag brukade älska bokstäver och små fina texter som prydnad på grejer för bara en liten stund sedan, men nu känner jag istället bara WTF? Vaaaaad är grejen med att man måste skriva på allt vad sakerna innehåller? En skål med tryckt text POPCORN på, det ser jag väl för i hundan själv att skålen innehåller popcorn?!? Nä. En gång såg jag en bild på ett kök där någon skrivit CAFFE LATTE på sin (caffelattefärgade) köksvägg över hyllan där kaffebryggaren stod. Det var kanske då jag kände att måttet var rågat. Himla underligt ändå, med tanke på hur mycket jag älskar text i övrigt) så känns det här mycket, mycket svårt.

I nuläget skulle jag aldrig tatuera in ett freaking citat från en låttext i svanken.

Men nu sa jag pistolhot, va?

Då är det ju en annan femma.

Det måste naturligtvis bli något som Annika Norlin (Säkert!) har skrivit, för hon är (som vi alla vet) den bästa låttextskrivaren som finns i detta land. Hur mycket får man plats med i en svank?

"Elle, när ska det bli inne att vara som jag
Blek och feg och sävlig och lat
Jag har köpt varje nummer Elle sen 96
Men det som fortfarande gäller är
Vacker och lycklig
Och just nu kjol med särskilda veck"
För långt, va?

Och "Nej, jag vill inte gå på återträff och återträffa dig" känns väl lite väl... aggressivt? Och den fina, fina "Dåliga bandet, jag tycker inte om er, men ni täcker över ljudet av sms som aldrig kommer" känns ju bara så himla sorglig, vem vill ha så mycket sorg i svanken?


Åh, NÄE, jag vet inte, vad jobbigt det här blev. Varför i hela helvetet kom jag på den här frågan?

Jag tar: "Oh boy! Vilket vackert väder." med Peps Persson, pga vackert väder är ju ändå himla härligt, och jag tänker mig att det nog ändå skulle vara rätt fint väder om jag gick omkring och visade upp min svank till allmän beskådan, och det skulle ju kännas fyndigt. Right? Och lite också för att det känns för konstigt att välja "Varm korv boogie" när man aldrig äter varmkorv.

Så.

Det var det.

*svettas ymnigt*

Kan vi enas om att ni tar bort pistolen nu?

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

onsdag, januari 01, 2014

1. Kolla! Här är en bild jag gillar som jag hittade i min telefon.

Det här är en favorit. (Jepp, jag syftar både på bilden och personen nu.) Den är från en morgon i september 2013, då Svante, drygt 2 år hade lärt sig att stoppa händerna i jeansfickorna och ville att jag skulle ta kort på honom. Han ställde sig i denna pose helt tålmodig och stilla tills jag halat fram telefonen, öppnat kameran och knäppt av bilden.
Det var en rolig stund i livet.

Över lag väldigt lätt att ha roliga stunder i livet med detta barn, faktiskt. Han är hilarious mest hela tiden, förutom möjligen när han är asförbannad.

(Eller ja, egentligen då också. Fast det fattar man inte alltid just i stunden.)

Ibland när jag är borta och längtar efter barnen och sitter och scrollar igenom bilder i telefonen och sägger åååå, oooo, aaaa för mig själv för att di är så gulliga di där små liven, så poppar den här bilden upp. Då får jag alltid helt trångt i hjärtat och vill hoppa in i bilden och springa fram till den där lilla, lilla jeansbeklädda personen och... vet inte, kärleksattacka honom på något snällt sätt.

Jag gillar honom.

(Det här är en del av den där listan jag knåpade ihop, en rubrik för varje dag i januari.)

En bloggrubrik för varje dag i januari 2014

Hörni, hörni, det är januari nu, och i januari ska ju vi som är coola ha en egen sådan där bloggkalender, minns ni? YEAH! Jag kom på det själv för ungefär en timme sen och började leta efter vad jag hade sparat min fantastiska lista som jag knåpade ihop där i början av december när jag var som avundsjukast på alla som hoppat på decembertåget. Tyvärr för mig visade det sig att jag hade sparat min lista på skrivbordet, slängt den i papperskorgen och tömt papperskorgen. YEAH! Jag skrev en ny.

Kopiera och hoppa på om ni vill! Så kan januari 2014 gå till historien som en rolig bloggmånad sedan.

Här är hela listan:

1. Kolla! Här är en bild jag gillar som jag hittade i min telefon.
2. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken…
3. En grej jag skulle vilja lära mig.
4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum.
5. Det bästa snackset är ju som vi alla vet…
6. Hepp! Dagens boktips.
7. Kolla! Här är en bild på stället där jag oftast sitter när jag bloggar.
8. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att hångla med en författare…
9. En grej jag skulle vilja vänja mig av med.
10. Kolla! Här är en bok som jag tycker är snygg.
11. Den bästa grönsaken är ju som vi alla vet…
12. Hepp! Dagens tv-tips.
13. Kolla! Här är en bok som jag tycker är ful..
14. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att byta liv med någon i en tv-serie…
15. En grej som gör mig vansinnig i vardagen.
16. Kolla! Här är en bild från mitt sovrum.
17. Den bästa osten är ju som vi alla vet…
18. Hepp! Dagens filmtips.
19. Kolla! Det här är ett fynd jag gjorde en gång.
20. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela huvudrollen i en film...
21. En grej som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! i vardagen.
22. Kolla! Här är en favoritbok från min bokhylla.
23. Hepp! Dagens musiktips.
24. En grej jag borde ta tag i.
25. Kolla! Här är en bild från mitt kök.
26. Den bästa frukosten är ju som vi alla vet…
27. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela i ett band…
28. Kolla! Här är en bok jag vill o-tipsa om.
29. Hepp! Dagens middagstips.
30. En grej jag är himla bra på.
31. Den bästa fikan är ju som vi alla vet...

Trapetsnyåret 2013

Denna nyårsafton kommer gå till historien som trapetsnyåret 2013. Fint så! Jag vet inte om barnen kommer bryta både armar och ben av sig på grund av denna tingest, men just nu känns trapetsen som årets julklapp. Herregud, vad det svingas i den! Igår var den rekvisita i de cirka sju dansshower som Rufus och Stina satte upp för de vuxna på kalaset. I övrigt gjorde vi mest som vanligt, det vill säga åt jetegod mat och spelade jeteroliga brädspel och tittade på raketerna inifrån fönstret och sa oooo, den var fräck! och sånt gammalt. Det var roligt. Nu är det nytt år. Gott sånt!