söndag, december 27, 2015

Långsamhetens högborg

Men herregud, vad vi inte gör något. Alltså, något. Idag har vi haft det här på agendan: gå till affären (300 meter bort) och köpa söndagsgodis, för vi glömde att det var lördag igår. Det var allt? Inför detta stora event var barnen så illa tvungna att ta på sig kläder för första gången sedan julafton, och det var, som vi alla förstår, nästan oöverstigligt jobbigt. Själv dealade jag mig till att få stanna hemma och borra två hål i taket istället, och slapp därmed påklädningstraumat och har fortfarande pyjamas. Vi stressar inte ihjäl oss här, direkt.

Rufus fick den illustrerade utgåvan av Harry Potter i julklapp, och som första kapitelbok genom tiderna går den verkligen hem. Igår läste vi i flera timmar, och nu när han kommer hem med godiset ska vi fortsätta. Harry ska just hoppa på tåget till Hogwarths. DET ÄR SÅ JÄDRA MYSIGT! Jag tackar lego och hela Harry Potter-kulten för det här, för utan fem miljoner Lego Harry Potter-youtubeklipp och Lego Harry Potter-lekar på förskolan hade han inte varit det minsta intresserad av att lyssna. Nu har han redan en förförståelse för berättelsen,  vet massor om karaktärerna, och har LÄNGTAT efter att bli tillräckligt stor för att få höra "den riktiga Harry Potter". Så kan det ju också vara med alla jädra prylar och leksaker och grejer och tjafs (som jag rätt ofta suckar över) som görs kring böcker och filmer nu för tiden. Att de liksom leder barnen in till boken eller filmen så småningom. Det kan jag ju tänka på nästa gång jag står och svär över nåt himla Frostschampo.

Jag tycker julen har varit god.

Lugn och långsam och mätt.

Imorgon ska vi städa källaren.

God fortsättning!

tisdag, december 22, 2015

Ett vegetariskt julbord

Hej från en som just lagt in tre sorters sill utan sill (man kokar sillstora bitar av aubergine i väldigt salt vatten i typ två minuter, och sen lägger man in som vanligt). En fick smak av senap och dill, en fick smak av apelsin och stjärnanis, och en fick smak av rödlök och granatäpple. På vårt (alldeles egna!!!) lakto-ovo-vegetariska julbord kommer det i år att stå:

3 x sill utan sill
Fröknäcke
Janssons frestelse minus ansjovis, plus kapris
Mandelbollar
Ugnsrostad brysselkål med pumpafrön
Valnötshummus
Bröd, smör och ost
Matvetesallad med rostade mandlar, aprikoser, rödkål och myntadressing
Grönkålspaj med västerbottenost, oliver och valnötter
Quornjulskinka (har aldrig testat, men twitter säger att den är okej?)
och sojakorv till sojakorvsgalna barn.

Kudos till mina svärföräldrar som får lajva vegetarianer över jul och inte verkar bry sig det minsta. Det kommer bli sjukt gott! Och detta vet jag eftersom jag provlagat de flesta recepten till en kokbok nära mig massor av gånger. WOOP!

Roligt detta, ju?

måndag, december 21, 2015

Team Javier räck upp en hand

Huset är städat! Julgranen är på plats! Jag har impulsköpt en ny blommig möbel!

Det går bra nu.

Det var länge sedan vi pratade om Felicity, tycker ni inte? Jag har några avsnitt kvar av säsong tre nu. Ben har just följt med i ambulansen när en tjej råkade bli skjuten av en knarkkille, och nu när hon vaknat upp från sin nära-döden-upplevelse är hon helt "åh, Ben, du räddade mitt liv, vi har en speciell connection nu, jag har aldrig känt så här förut, så här! Här får du en svindyr klocka och en motorcykel av mig. Ska vi ligga?" Och Ben verkar ta mig fan tänka på saken?!? Fast han är ihop med Felicity?!? KÄMPA BEN!!! Jag börjar lacka ur på att han inte kan säga nej. Han ba: I don't know, man, it's just... Felicity just keps pushing me. *ler plågat* Man ba, eh nä? Hon är urgullig? Skärp dig för i helvete? Meanwhile har Felicity börjat teckna serier med Noel, och det verkar kul, jag vill också teckna serier. Jag är nu #teamjavier (Felicitys bögchef på Dean and Deluca.) Herregud, vad jag älskar Javier.

Nu ska jag vika sju maskiner tvätt och låta Gustav bestämma åt mig vad min nästa bok ska handla om.

Hej på er.

fredag, december 18, 2015

Julen 2015

JULLOV, untz, untz, unzt!!! Idag slutade skolan klockan tio, och sen fick barnen jullov. Jag tog med två extra barn hem också, just for fun. Ja, och sen lät jag dessa sammanlagt fyra personer i åldrarna 4, 6, 7 och 8 upprepa ömsom mitt namn, ömsom "mamma" med ungefär en sekunds mellanrum i åtta timmar innan två av dem åkte hem, och nu vill jag SKÄRA AV MIG ÖRONEN, men annars är allt lugnt. Jag är inte sjuk längre. Jag har fått vin.

Vi ska fira jul i Gnesta i år för första gången i livet. Hemma! Inte en enda gång de närmsta veckorna ska vi packa hela bilen full av folk och julklappar och fan och hans moster och köra i snömodd genom en massa trafik till Småland, vi ska bara vara här.

Det känns lite som ett experiment.

Fira jul, hemma? Laga julmat själva? Dafuq?

Jag är rätt peppad. Har till exempel köpt ingredienser till knäck. Längre än så har vi i och för sig inte kommit än, men herregud, det är ju nästan en vecka kvar. Och så länge det finns knäck finns det hopp, som kungen sa. Det blir väl bra, det här? Det blir det.

torsdag, december 17, 2015

Greetings from snorets högborg

Jag är så himla förkyld. Det är ovanligt. Jag har tio gånger bättre immunförsvar än samtliga andra i den här familjen och är alltid, alltid (ta i trä) den som är friskast när alla andra sackar ihop, men inte nu. Nu är jag trött och sjuk och idag har jag därför legat i sängen och skrivit en dikt. Det är också oerhört ovanligt. Oerhört. Hade väl feber?

Men aja, det var i alla fall rätt roligt, och det tog hela dagen. Den började så här:

Jag skulle pilla bort löken
löksäkra petnoga, jag svär
Och jag skulle blåsa
så du inte brände tungan

Jag skulle stå i parken
fast det var svinkallt där
Och jag skulle putta
så du fick fart på gungan

och sen höll den på i åtta strofer (eller vad det nu heter) till och det var väl kanske det?

Jupp.

onsdag, december 16, 2015

Aspudden på lördag

Är så dåååålig på att komma ihåg att tipsa om sånt här lite mer än en halv sekund innan det är dags, men nu jädrar! Flera dagars framförhållning!

lördag, 19/12 signerar jag och Sara Ask "Ännu mera vego" i Aspuddens bokhandel (Hägerstensvägen 130). Mellan klockan 12-13 är vi där! Och eftersom Aspuddens bokhandel är known to man as den trevligaste bokhandeln i hela stan, så kan jag verkligen rekommendera en utflykt dit. Oavsett om man vill ha en autograf av mig och Sara eller inte. En bok eller tio är en jättebra julklapp! Till alla! I alla bekantskapskretser!

tisdag, december 15, 2015

Lär mig något! Vad som helst.

Kära dagbok!

Idag har jag ridit barbacka. Det var roligt, för det var första gången, och jag var ganska rädd för att trilla av, men jag bestämde mig för att räcka finger åt den känslan och prova, och det gick ju bra, så nu är jag stolt som tuppen. Det är så kul att lära sig något nytt? VAD SOM HELST! Är inne i någon slags fas i livet (det är jag och alla spädbarn) där det är det enda jag vill, lära mig grejer. (Okej, det och bada badkar och sova, och emellanåt äta något gott, kanske palak paneer.) Är till exempel helt exalterad över det hära radiolyssnandet jag börjat med. P1, alltså, vilken grej! Häromdagen lärde jag mig saker om Hallandsåsen. I förrgår lärde jag mig hur fördomar påverkar vårt minne i till exempel vittnesmål. Igår lärde jag mig saker om Bosnien. Idag har jag inte lärt mig något, för jag har inte varit hemma vid radion, och det har varit synd, det har varit lite tomt.

Helst skulle jag vilja gå en kurs. På kanske kvällstid, eller en helg, eller vad fasen, deltid på dagarna, jag vet inte. Den kan handla om lite vad som helst, känner jag. Igår läste jag kurslistan på Södertörn. "Estetik och genus, 7,5 poäng." "Typsnittsdesign och typografi, 7,5 poäng." "Befolkning, kultur och miljö, 7,5 poäng". Skulle gärna också gå kurs i: foto. Eller typ... lära mig rita grejer. Eller ooooo, skriva tv/film-manus! Be still my beating heart, tänk att få gå en kurs i det, det hade ju varit roligast av allt.

Är THIS CLOSE att börja titta på slumpvis valda Ted talks bara på grund av kul.

Vem kunde ana?

måndag, december 14, 2015

Hetaste hett

Hetaste hett bland kidsen i Gnesta just nu: Parkour. Jag grundar denna spaning på statistiskt underlag av två barn (mina egna) och dessa två barns kompisar. Allt de gör är att träna på parkourtricks och kolla på parkourvideoklipp. Allt jag gör är att hoppas att de inte ska slå ihjäl sig. "Jag hoppade från klätterborgen idag och gjorde en asgrym parkourrull och hjulade ner för rutchkanan och imorgon ska jag göra en beeeeeaaackflip på asfalt, tror jag."

Svälj.

Fast helt ärligt så är det mest roligt, det är ju helt sjukt fascinerande att se hur deras små kroppar kämpar, hur starka de är, hur mycket de orkar, vad de kan lära sig, hur mycket de vågar, herregud. Jag vet inte ens om jag kan göra en kullerbytta? Har inte testat på femton år.

Långt ifrån hetaste hett i Gnesta just nu: Vårt varmvatten.

Oerhört synd, med tanke på att jag längtat efter ett bad sedan 06.20 i morse när klockan ringde.

KÄMPA VÄRMEPANNAN! You can do this.

lördag, december 12, 2015

Och det var den lördagen

Ho, ho, vad tydligt det är att det är föräldrarnas balans och humör som till stor del lägger grunden för vilken stämning som ska råda i hemmet, ändå. Prick samma situation (till exempel att ett barn inte vill ta på sig strumpor när man ska gå ut) kan få två helt olika utgångar. En dag ba *hittar på en festlig strumplek och får barnet att fnissande ta på sig strumporna *. En annan dag ba *vrålar* "TA PÅ DIG STRUMPORNA INNAN JAG BLIR GALEN ANNARS FÅR DU INGET LÖRDAGSGODIS JAG MENAR ALLVAR KAN DU LYSSNAAAAAAA NÄHÄ DÅ BLIR DET INGET GODIS DÅ!!!!"

Idag har varit en annan dag.

Gustav har varit borta, jag har varit förkyld, och stämningen... ja.

I'm proud to say att jag åtminstone känner mig själv och mina barn så bra vid det här laget att jag då och då fattar när det är läge att bara ta den enkla utvägen och... sitta av tiden tills det vänder. Idag har det inneburit att jag lagt mig platt i ungefär 10 möjliga konflikter innan de ens uppstått. (Okej, skit i strumporna. Okej, korv. Okej, ät i soffan. Okej, se färdigt avsnittet. Okej, chokladbollar. Okej, slabba ner hela köket med diskvatten. Okej, film. Okej, bok. Okej, ett kapitel till. Okej, sov i min säng.) Och lämnat återbud till en fest som jag egentligen skulle ha tagit med mig båda barnen och gått på.

Jag orkade inte.

Och så får det väl vara då.

Gick raka vägen ner från läggning, ställde mig vid kylen, tryckte i mig tre chokladbollar, vände, borstade tänderna, gick och la mig, 20.32.

Kanske är jag piggare imorgon.

fredag, december 11, 2015

Det var jag värd

Den här ödmjuka personen har (LIKE A BOSS!) fått stipendium från författarfonden idag, och inkasserat 70 000 kronor utan att passera gå. Är så väldigt, väldigt glad för det här!

"Författarfonden har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella ersättningar (statistiskt beräknade eller s.k särskilda författar- och översättarpenningar), dels i form av olika typer av bidrag och stipendier till upphovsmän till litterära verk: författare, översättare, tecknare och fotografer."

Visste ni det, att varje gång ni lånar en bok på biblioteket, avsätts 1 krona och 52 öre till den så kallade biblioteksersättningen? Staten pungar ut med dessa pengar för att allmänheten ska ha tillgång till litteratur och kunna låna böcker på biblioteken gratis, samtidigt som författaren som slitit i sitt anletes svett för att skriva boken ändå ska få lite ersättning för mödan. Lite mer än hälften av dessa 1,52 kronor går till författaren. Resten går in i en stipendiepott, som man som upphovsman kan söka pengar ur två gånger om året.

Och, eh...

Det är verkligen inte säkert att just ens egna stipendieansökan blir beviljad.

(Hälsar en som ansökt en ziljard gånger.)

MEN DET KAN UPPENBARLIGEN HÄNDA?!? WOOP! WOOP!

Är så tacksam och glad och stolt nu, va.

onsdag, december 09, 2015

Vad skriver du på just nu?

INGET, ABSOLUT INGET.

Och det är okej.

(Yes, this is Lisa talking to Lisa.)

Det här har jag gjort de senaste två dagarna på jobbet: Översatt klart en bilderbokstext om två syskon som flyr från krig (från engelska). Varit på möte med min bilderboksförläggare och Emma som illustrerar alla dinosaurieböcker, och kollat på Emmas nya skisser till den femte boken om Ivar. Varit på Ordfront och signerat och skickat ut en massa kokböcker till journalister och så. Lagat mat till en journalist och en fotograf som var på besök i 2,5 timme och ska skriva ett reportage om kokboken. Hämtat ut paket på posten med 50 kokböcker i. Skrivit hälsningar i alla böckerna. Packat dem i femtio paket. Skickat ut dem till alla som beställt böcker via mig. Svarat på mejl. Förberett ett litet tal jag ska hålla på en prisutdelning för en massa mellanstadieelever som skrivit noveller imorgon. Stämt av frågor med en person som ska intervjua mig i en morgonsoffa (inte på tv, men väl inför 300 personer i publik) på fredag. Och strax, ikväll: Pratat om och signerat kokböcker i Adlibris butik på Regeringsgatan. (Gamla Bokskotten! Kom gärna dit! Klockan 19!)

Ändå är min känsla att jag "inte jobbar". Att jag bara "glider omkring". Att någon snart kommer att komma på mig och dra mig inför rätta och bara "SHOW ME THE PÅBÖRJADE NYA BOK DIN LATA LILLA..."

Kämpa, Lisa!

Eller jag menar: Slappna aaaav, gumman, ta en kaka till.

I resten av livet har jag väl mest ställt in en radio i köket och börjat lyssna på P1 när jag lagar mat. Men det räcker ju å andra sidan rätt långt.

måndag, december 07, 2015

En måndag i december

Hej från andra sidan helgen, festen blev bra. Jag fick blåsor i händerna av allt jordärtskockeskalande (de är goda, de små liven, men fasen alltså, de är INTE roliga att skala), men annars gick allt bra. Jag gick inte in i kökspsykos. WIN!

Nu har vi börjat spela Sims (igen), jag och Gustav. Vi hade en period för kanske tio år sedan när vi spelade mycket Sims, och sen slutade vi. (Min Sim Britney brann inne. Det blev för tungt att gå vidare efter det.) Jag vet inte varför vi pratade om det på festen, men suget efteråt blev i alla fall ohanterbart, så nu har vi installerat spelet på nytt, och satt bredvid varandra i soffan och spelade i fyra timmar när barnen somnat igår. Så mycket nya valmöjligheter! Fortfarande så fula kläder! Jag älskar det.

Ikväll hoppas jag att min Sim blir befordrad, och börjar tjäna lite mer pengar, så jag kan tapetsera om i hennes hus. Herregud, inte konstigt att hon vantrivs med de färgställningarna som är där nu, stackarn? Också att hon behöver ett husdjur, lite mer karisma, och bättre relation till sina vänner.

Först ska jag bara äta potatismos och rida i verkliga livet, sen jädrar.

fredag, december 04, 2015

Tjuvtitt: Ännu mera vego

Den är här nu! Uppföljaren till Mera vego heter (of course) Ännu mera vego, och det är jag och Sara Ask som gjort recept och skrivit texter, Ulrika Pousette som tagit alla bilder, och Katy Kimbell som gjort formen.

Jag skulle vilja påstå att det här är en kokbok för alla som vill ha ny vegoinspiration i köket. Den passar både den som redan är vego (och är trött på sina gamla vanliga recept), och den som inte alls är vegetarian (men vill börja laga lite mer vegetariskt, och inte vet riktigt hur eller vad). Eller för den arma krake som är förälder till ett barn som plötsligt deklarerat att hen blivit vegetarian, för den delen.

Vi har haft hela familjen i åtanke när vi gjort recepten, och i den bästa av världar passar därför rätterna både små barn, stora barn och vuxna. Recepten är indelade efter hur lång tid matlagningen får ta - och här finns både kaossnabba recept, vanliga vardagsrätter, festliga helgmåltider, och mat för speciella tillfällen (TILL EXEMPEL JUL, som ju känns hyfsat aktuellt, no?)

Grunden i recepten är lakto-ovo-vegetarisk, och det betyder att en hel del av rätterna innehåller mjölkprodukter och ägg. De recept som är veganska (alltså helt fria från alla slags animaliska produkter) eller lätta att vegananpassa har vi märkt med en stämpel. Den stämpeln sitter på mer än hälften av recepten. Det finns inget "låtsaskött" som quorn eller sojabitar eller fejkbacon i något av recepten.

Och så får man lite tips och trix mellan varven också! Till exempel kring var man hitta järn i vegovärlden, hur man familjeoptimerar sin måltid, hur man blandar egen tacokrydda, när olika grönsaker är i säsong, och hur man lättast får ut de röda kärnorna ur ett granatäpple. Och så får man lära sig göra palak paneer! Mm... palak paneer.

Från och med nu går den att köpa i bokhandlar och på nätet! (Eller via mig om man vill ha en signatur i. Då klickar man här.) Jag håller alla tummar jag har för att ni ska tycka om den.

torsdag, december 03, 2015

"Du kan väl skriva en bok om det här sen."

So long, lässvackan! Fick hem mitt reserverade bibbloexemplar av Martina Haags skilsmässobok "Det är något som inte stämmer", kastade Paula Fox (bless her heart) åt sidan, och har nu läst Haag från pärm till pärm på två timmar och kommer väl eventuellt se med lite andra ögon på julkalendern imorgon OM MAN SÄGER, herregud. Jag tycker boken är väldigt bra. Delarna med fjällstugan hade jag kunnat klara mig utan, men skilsmässoskildringen, åh. Det känns så ärligt och förjävligt och ledsamt.

(För övrigt har jag mycket svårt att förstå energin folk lägger ner på att hata julkalendern, but then again, det är mycket jag har svårt att förstå.)

Vi ska ha fest här på lördag. När jag tänker på alla potatisar och alla jordärtskockor jag ska skala imorgon för att kunna göda denna grupp människor (typ 25 vuxna och 15 barn) med soppa känner jag ett akut behov av att gå och lägga mig. Kanske slutar festen med att vi beställer pizza? Så kan det bli.

Mitt mål är hur som helst att helst inte gå in i kökspsykos. I alla fall inte under själva festen. Eller ja, åtminstone inte under hela festen. Försöker visualisera hur jag istället lajvar skön snubbe, tar ett glas vin, breder ut mig i soffan, drar anekdot på anekdot utan att bry mig om ifall folk lyssnar, medan soppan bränner vid på spisen och så får det vara så bara, no biggie. Det går väl inte enbart jättebra med det visualiserandet, direkt.

(Måste baka bröd!)

Nu har vi delat upp förberedelserna inför denna fest hyfsat lika, jag och min partner in crime, det är (med undantag för potatisskalandet) inte ens orättvist. Ändå blir jag arg så det brinner i huvudet på mig när jag tänker på alla kvinnor som stått där i köket, på hundra tusen fester genom åren, och så kommer den sköna snubben från soffan utvinglandes efter en timme för att han väl måste gå på toa, jag vet inte, och så får han syn på kvinnan och ba: "Men gumman, står du här nu igen, slappna aaaav, kom och ha lite roligt, soppan sköter sig väl själv."

Jaha, så FÖRUTOM att skala all potatis och gå in i all kökspsykos ska man behöva vara TRÅKIG också?

*välter spisen*

Är oerhört uppretad på Erik Haag också. Eller ja, på den fiktive mannen som den fiktiva kvinnan i Martina Haags roman blev lämnad av.

Såatteh... jag går väl och lägger mig då, kanske?

tisdag, december 01, 2015

Det plötsligt motståndet

Okej, så idag hände det här mig: Jag hade en timme att slå ihjäl, för mitt tåg blev inställt, och jag hade ingen bok med mig, så jag gick in på Pocketshop, och jag: HITTADE INGET JAG VILLE LÄSA?!? Det säger noll om böckerna som fanns på Pocketshop och väldigt mycket om mig, och det gör mig nervös. Vem är jag ens?

Köpte ändå en bok, "Förtvivlade människor" av Paula Fox. Jag tog den på grund av 1. Stod på hyllan med personalens tips 2. Snygg titel 3. Snyggt omslag. Sen googlade jag och insåg att jag läst om den överallt, men det var jag inte medveten om när jag valde, ja, och nu läser jag den. Jag vet inte om jag gillar den än.

Varför känns det så kämpigt med läsning i perioder? Vad är det jag tycker är jobbigt med att ta upp en bok? Varför orkar jag inte koncentrera mig? Varför gör jag det inte bara, jag älskar det ju?

Så jädra märkligt.