lördag, augusti 19, 2017

Nå smiler livet


Johanna och jag har varit på Gotland i en vecka och skrivit. Eller ja, jag har skrivit. Johanna har mer planerat. Utifrån sett har det varit så här: Hon har legat i hängmattan och hojtat "Nå smiler livet!" en gång i kvarten och kommit på olika grejer om sina nya karaktärer. Då och då har hon kommit in och kokat lite te eller hämtat nån anteckningsbok eller satt sig en stund i fåtöljen bredvid mig och rapporterat. "Nu har jag tänkt..."
Kan tie tusen grejer om denna bok nu utan att ha läst ett enda ord.

Själv har jag börjat om på sidan ett av ungdomsboken jag håller på med. Det är tredje gången jag gör det. Note to self: Var lite mer som Johanna nästa gång, och tänk innan?!?

Hur som helst: Gotland får +++++.

Så förebannat fint.

I huvudet har vi tänkt ut varsin låtsasvärld där vi lever här jämt. I mitt ingår: kalkstenshus, horisont, vindpinad frisyr, kläder med färgfläckar på för att jag plötsligt blivit bra på att måla och sånt, och att jag förmodligen håller på med keramik? Johanna ska ha nåt himla deltidsjobb. Ev tatuering. Kanske hund?

I vanliga världen: Sjukt härligt (och bra för bok) att få skriva i en vecka utan att bli avbruten och behöva tänka på något annat. Är otroligt nöjd med att vi kommit på att vi kan göra så här, att det funkar, att vi jobbar så bra bredvid varann, att det är så kul, att vi får så mycket gjort.

onsdag, augusti 09, 2017

Vad är det som är bra med den? Varför sticker den ut?

Slut på semestern, tut tut, jag läser höstböcker. Kulturrådet ger ut en skrift som heter "New Swedish books" två gånger per år, där ett urval av svensk bokutgivning presenteras för utländska förläggare. Jag gör det urvalet när det gäller barn- och ungdomsböcker i höst, och således... läser jag. Och sen skriver jag om de jag gillat bäst och försöker få fram varför.

Lyxigt.

Svårt.

Trots att jag har utbildat mig och jobbat med det här (att läsa och skriva om barn och ungdomsböcker) på olika sätt i hela mitt yrkesliv, så tycker jag det är förvånansvärt svårt att formulera ett vettigt svar på frågan: Vad gör just den här boken bra?

Jag läser fortfarande så väldigt känslomässigt.

"Den var bra, för jag lipade så det kom snor."

Får anstränga mig som fan för att ta mig vidare från det stadiet.

I höst har jag anmält mig till en universitetskurs som heter "Bilderboken och omvärlden", som jag ska gå på distans.
Syftet med kursen är att öka förståelsen för bilderboken och för skönlitterärt bilderboksberättande. Studenten tränas i att identifiera det som är specifikt med bilderboken som medium – samspelet mellan text, bild, bok och läsare i olika åldrar. Ett särskilt fokus ligger på att identifiera hur val av gestaltning påverkar berättelsen. 
Studenten tränas även i bild- och textanalys och bilderbokstolkning. Kursen problematiserar kring vem den specifika läsaren för bilderboken är, tar upp vad det innebär att rikta sig till barn i text och bild samt behandlar barnets kognitiva och psykologiska utveckling. 
Kursen vänder sig till yrkesverksamma förmedlare av bilderböcker, som vill fördjupa fördjupa sin förståelse för skönlitterära bilderböcker. Till exempel bibliotekarier, pedagoger, kritiker, bokhandelsmedhjälpare förlagsredaktörer och journalister.
Ska bli: Extremt kul. Hoppas bli: Bättre på att prata om bild.